Framtidens stadsutveckling sätter klimatet högt på agendan. Blickar vi tillbaka är det istället andra faktorer som influerat hur vi utformar våra städer. Ebabs fastighetsutvecklare Sandra Gustafsson ser här tillbaka på stadsutvecklingen de senaste decennierna och resonerar kring hur vi bör tänka framåt.
Stadsutveckling från 1960-talet till idag
Samhällsutveckling och händelser i omvärlden har alltid påverkat utformningen av våra städer. Under de senaste decennierna finns det några utmärkande faktorer som haft en avgörande effekt på hur våra städer formats.
- Under 1960- och 70-talet var trafik och energiförbrukning i fokus.
- På 1980- och 90-talet präglades debatten av tillgänglighetsfrågor.
- I början av 2000-talet var den arkitektoniska gestaltningen i blickfånget.
- Under 2010-talet blev hållbarhetsfrågor centrala i hur vi tänker och arbetar inom stadsutveckling.
- Klimat- och integrationsfrågor dominerar 2020-talet, och diskussionerna kring stadsutveckling.
Tydlig inriktning mot klimat- och hållbarhetsfrågor
Hur vi tar oss an staden och arbetar med utveckling kommer i allt högre grad präglas av klimatfrågan; hållbar arkitektur, byggmaterial, energisystem, mobilitet och inte minst frågor kring avfall och återbruk. I vissa fall finns regler och lagar som står i konflikt med möjligheten att återanvända byggmaterial eller byggnadsdelar. Det kan också vara kopplat till hur vi skapar flexibilitet i våra fastigheter. Där kommer vi ibland att behöva utmana gamla normer och regelverk för att nå framgång.
Förutsättningarna att nå en vision om en mer hållbar stadsutveckling finns på plats men för att nå goda resultat krävs ett organisatoriskt systemtänk, i motsats till dagens ”stuprörstänk”. Dessutom krävs en bred samverkansprocess mellan fastighetsägare, kommunala förvaltningar, byggaktörer, medborgare, och näringsliv. Det krävs nytänkande på flera plan och samverkan är nödvändig för att vi ska kunna vara framgångsrika!
Lästips: Hållbarhet i fokus när nytt landmärke tar form i Skärholmen
Hållbar stadsutveckling i Framtidens Stora Sköndal
Vi behöver också gemensamt verka för att utveckla blandstaden som koncept. När vi blandar boenden med olika upplåtelseformer, skolor och service, arbetsplatser och mötesplatser får vi en stad som lever dygnet runt, med en variation av människor. Stadsdelar som inkluderar snarare än segregerar.
I Framtidens Stora Sköndal medverkar vi på Ebab gemensamt med fastighetsägaren Stora Sköndal framtidsutveckling AB till att skapa ett nytt referensprojekt för hållbar utveckling som kan bli ett riktmärke för kommande utveckling i Stockholm och Sverige!
Arbetet i Framtidens Stora Sköndal andra etapp fokuserar på:
- En socialt hållbar och inkluderande stadsdel med en mångfald av boendetyper och upplåtelseformer.
- En trygg och tillgänglig offentlig miljö som främjar cyklister och fotgängare.
- En innovativ stadsdel med en digital portal som möjliggör för social samverkan, energivisualisering, delning av tjänster och aktuell information.
- En varierad arkitektur och hög gestaltningsnivå för både bebyggelse och utomhusmiljö.
- Energieffektiva byggnader med fokus på trästomme och grön betong.
- Kultursatsningar och lokaler för lärande i etappen mobilitetshus.
Vi behöver gemensamt verka för att lösa flera samhällsutmaningar på samma gång i våra stadsutvecklingsprojekt, som klimat- som integrationsfrågor. Det är så vi på Ebab vill arbeta för att skapa förändring och utveckla morgondagens städer. Läs vidare om hur vi arbetar i Ebabs hållbara stadsutvecklingsprojekt i Campus Albano – Stockholms nya vetenskapliga nav för forskare och studenter.
