Hållbar utveckling – vad innebär det idag och i framtiden?

Redan under 1980-talet sattes hållbar utveckling högst på FN:s agenda. Men det har tagit tid för världen att börja prata om och agera för att skapa en mer hållbar utveckling. Glädjande nog har det under de senaste åren skett en explosionsartad utveckling – inte minst i stads- och fastighetsbranschen. Häng med vår hållbarhetsstrateg Anna-Maja Jöhnemark på en resa i hållbarhetens tecken.

Vad är då hållbar utveckling och hur har man använt begreppet tidigare? Det har blivit ett välanvänt begrepp de senaste åren, inte minst i stadsbyggnads- och fastighetsbranschen. Den vanligast förekommande definitionen är taget från Brundtlandkommissionens rapport "Vår gemensamma framtid" som publicerades 1987 på uppdrag av FN. Den definitionen lyder enligt följande: 

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. (Brundtland, 1987).

Begreppet används för att peka ut en önskvärd samhällsutveckling och innehåller två grundläggande koncept. Det första är grundläggande behov, speciellt de behov hos världens fattiga som också ska prioriteras. Det andra är att säkerställa ekosystemens möjligheter att tillgodose nuvarande och framtida behov.

Även om mycket har hänt kan det vara bra att påminna sig om varför vi ska jobba mot en mer hållbar värld. Att det handlar om att skapa en bättre värld för både dagens och morgondagens världsmedborgare. För att skapa de bästa förutsättningarna för att vi ska må bra oavsett bakgrund eller nationalitet, stora som små, behövs en välmående planet att bo på.
– Anna-Maja Jöhnemark, hållbarhetsstrateg

Nutiden präglas av begränsad uppvärmning och globala mål

Sedan 1980-talet har de skett en viss förflyttning i rätt riktning, men det var inte förrän 2015, vid FN:s klimatkonvention i Paris, som världens ledare enades om målet att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader.

Alla världens länder ska agera mot detta gemensamma mål som strävar efter att få ett slut på utsläpp från fossila bränslen globalt och ett 100 procent förnyelsebart energisystem senast år 2050. Det var även under 2015 som de 17 globala målen antogs av FN som spänner sig över alla hållbarhetsdimensionerna. Nyckeln till att bidra till en mer hållbar utveckling är att tänka globalt men agera lokalt.

Framtiden påverkas av hårdare krav och uppföljning

EU:s gröna taxonomi

Vad kommer att hända i framtiden då? De närmaste åren kommer bland annat att fokusera på EU:s gröna taxonomi som är en föreskrift med diverse kriterier som ska hjälpa företag att hitta miljömässigt hållbara investeringar. Det är fortfarande under utveckling men ska tillämpas och rapporteras redan nu. Det innebär att företag de kommande åren måste ställa hårdare krav på sig själva, leverantörer och samarbetspartners, och följa upp hållbarhetsdata i mycket större utsträckning än tidigare.

Social taxonomi och CSRD

Den gröna delen ska även kompletteras med en social taxonomi. Vi har dessutom klimatdeklarationer som också kräver ett helt annat fokus på hållbarhet och hållbarhetsuppföljning i stads- och fastighetsutvecklingsprojekt. Även EU:s nya direktiv om företags hållbarhetsredovisning, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) gäller alla företag oavsett bransch.

TCFD och TNFD

Fokuserar vi istället på finanser kommer två olika ramverk vara centrala. Dels handlar det om att identifiera bolags klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter i TCFD (Taskforce on Climate-related Financial Disclosure). Det kommer även att behöva kompletteras med TNFD (Task Force on Nature-related Financial Disclosures), som är ett motsvarande ramverk för för att kunna identifiera bolags finansiella risker och möjligheter när det gäller biologisk mångfald. Det börjar minst sagt hända saker nu, och det sker i en mycket snabbare takt än tidigare.

Social hållbarhet behöver även vägas in

Det pratas mycket om social hållbarhet i fastighetsbranschen, men hur mycket gör vi? Hur mycket sociala krav ställer vi på oss själva, våra leverantörer och samarbetspartners, och hur mycket data följer vi upp och redovisar? Inte så mycket dagsläget… De som tar både den sociala och ekologisk dimensionen på allvar, genom kravställande, uppföljning och insamling av hållbarhetsdata kommer förmodligen vara vinnarna i framtiden.
– Anna-Maja Jöhnemark, hållbarhetsstrateg

Om man gör rätt och tar den sociala dimensionen på allvar finns det även ekonomiska vinster då en bra social miljö förhoppningsvis medför bland annat:

• Mindre omflyttning
• Mindre skadegörelse
• Färre inbrott
• Färre överfall
• Ökad trygghet

Vinster kan också göras i den ekologiska dimensionen när det gäller mobilitet, CO2-utsläpp och återbruk, med mera.

Hur kan vi på Ebab hjälpa till?

Vi på Ebab kan hjälpa stora som små företag och organisationer genom att ta oss an helheten utifrån FN:s och EU:s ramverk och direktiv. Vi kan också fokusera specifikt på social hållbarhet eller andra delar som klimatdeklarationer, återbrukssatsningar och energistrategier för att stötta i er hållbarhetsresa.