En byggnads formfaktor har stor betydelse för en fastighets specifika energianvändning. Men vad är formfaktor egentligen? I det här inlägget får du veta vad formfaktor är, vad som påverkar en byggnads formfaktor och varför den är så viktig att tänka på.
Vad är formfaktor?
Formfaktorn (F) är ett mått som beskriver hur kompakt en byggnads klimatskal är. Den beräknas genom att ta byggnadens omslutningsarea (Aom) dividerat med dess tempererade area (Atemp).
Atemp är den golvyta som är tempererad till mer än 10 °C. Aom är den yta som avgränsar uppvärmd inomhusluft mot utomhusluft och mark, d.v.s. sammanlagd yta för vindsbjälklag, ytterväggar, källarväggar och källargolv. Ju lägre värde på kvoten F desto lättare att uppnå lägre transmissionsförluster per tempererad area.
En enplansbyggnad har en större omslutande area i förhållande till den uppvärmda golvytan än ett flervåningshus, därmed får man en högre formfaktor för dessa byggnader, se figur 1.
Figur 1: Här redovisas formfaktorn för olika typer av hus.
Vad påverkar byggnadens formfaktor?
Formfaktorn påverkas av antalet vinklar, vrår, takkupor etc. som bidrar till att byggnaden får ett till ytan större klimatskal i förhållande till golvarean. Om man vill uppnå låg formfaktor ska man ha raka fasader utan burspråk eller andra utbuktningar. Ett smalhus med genomgångslägenheter, d.v.s. lägenheter som har fönster på två motsatta fasader, har högre formfaktor än ett tjockhus med lägenheter utan genomgång. Detta beror på att ju djupare husen är desto bättre formfaktor har de. Det mest ultimata huset, för att uppnå lägsta formfaktor, har låg våningshöjd per plan och är kubiskt. Ska man dra det till sin spets är en sfär med många våningsplan mest optimal men det är opraktiskt att bygga av andra orsaker.
Hur tolkar man formfaktorn?
Det är inte energieffektivt att bygga en byggnad med en formfaktor som är högre än tre. Enplanshus brukar ha en formfaktor högre än 2, vilket vid lågenergibyggande delvis kompenseras av bättre omslutande isolering (Um-värde).
Ett flervåningshus kan erhålla en formfaktor på närmare 1. Detta motverkas dock energimässigt av att det är svårare att uppnå en god omslutande isolering (Um-värde) eftersom flervåningshus har en större andel väggar med mycket fönster.
Varför är formfaktorn så viktig att tänka på?
För att svara på denna fråga måste vi ta hänsyn till klimatskalets transmissionsförluster. Transmissionsförluster sker i alla byggnader. Skillnaden mellan inomhus- och utomhustemperatur är drivkraften för transmissionsförlusterna. Hur stora dessa förluster är beror på byggnadsmaterialens isoleringsförmåga men även på hur byggnaden utformas.
Transmissionsförlusterna reduceras i takt med att man isolerar med bättre och tjockare material, och bygger tätare. Här finns pengar att spara genom att välja en bra design på fastigheten. Genom att tänka att man ska bygga en kub med så få kanter som möjligt och därigenom dra ner på antalet köldbryggor kan stora besparingar göras. Man bör sträva efter att lägga balkonger och andra utsmyckningar av fasaden utanför byggnadens klimatskal. En byggnad med lägre formfaktor kan ha ett klimatskal med mindre isolering och tunnare väggar och ändå uppfylla samma energiprestanda, och dessutom vara mer kostnadseffektiv med tanke på materialåtgång.
Läs vidare och fördjupa dig i: Formfaktorn: del 2
