Fotografiska – med hållbarhet i fokus

Fotografiska är ett av Stockholms mest besökta museer; lika populärt bland turister som stockholmare. Men känner du till dess historia? Här berättar vår affärschef Fredrik Aspe om hur Ebab var med och formade Fotografiska – från idé till verklighet!

Ända sedan 1500-talet har Stadsgården i Stockholm bedrivit aktiv hamnverksamhet. Efter utbyggnader från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal, en ångkran och ett järnvägsspår senare blev Stadsgårdshamnen Stockholms första större styckegodskaj för sjöfart i Europa. 

De nya, förbättrade förutsättningarna ledde till att flera fastigheter byggdes i hamnen. En av dessa var Stora Tullhuset där arkitekten var den erkände Ferdinand Boberg. Stora Tullhuset stod klart 1910 och är en mäktig industribyggnad i jugendstil med rött murtegel. Vid uppförandet användes byggnaden förutom till tullverksamhet även som tullskola och lager. Idag är byggnaden K-märkt, ägd av Stockholms stad genom Stockholms Hamnar, och det var här Fotografiska flera år senare skulle flytta in.

En mötesplats för stockholmare och turister

Ebab och Stockholms Hamnar har haft ett långvarigt, välfungerande samarbete, och i mitten av 2000-talet samarbetade man i Stadsgårdsterminalen. I samband med detta behövde Stockholms Hamnar även hjälp med Stora Tullhuset, och projektet inleddes 2008.

Stora Tullhuset stod tomt och användes bara för lagerverksamhet och någon enstaka frilansfotograf höll till där, vilket är lite lustigt med tanke på vad lokalen sen byggdes om till. Vi kände att en vacker gammal fastighet med en sådan utsikt verkligen borde nyttjas på ett bättre sätt, så idén att skapa en mötesplats för stockholmare och turister växte fram.
–Fredrik Aspe

Hållbarhet ur flera aspekter

Ebab genomförde projektet från tidigt skede till överlämning med Construction Management, och viktiga delar som rymdes inom projektet var även fastighetsutveckling, kalkyl, energi och miljö och hållbarhet. Byggnaden blev exempelvis en av de första i Stockholm som arbetade med certifieringen GreenBuilding. Men även social hållbarhet var en väsentlig del då man skapade en viktig plats inte bara för boende i Stockholm utan för besökare. 

I fastigheten byggdes även J.Lindebergs huvudkontor och en liten kryssningsterminal för att ta hand om kryssningstrafiken på Stadsgården.

Energitekniska lösningar

En utmaning i projektet var att det, trots den centrala placeringen i Stockholm, inte fanns några ledningar i marken för att tillse fastigheten med värme. Det krävdes därmed flera energitekniska lösningar i tidigt skede och det löstes med en lokal bergvärmeanläggning, ett av Stockholms mest centrala energilager. Man sprängde även tekniska installationsutrymmen ner i berget under fastigheten och lastkajen användes som kulvertstråk.

Social hållbarhet är vägen framåt

Projektet fick ROT-priset från Byggmästarföreningen och Fotografiska har fått flera internationella priser. Fotografiska är idag en exportvara som finns bland annat i New York och Tallinn. Det har blivit en av Stockholms främsta attraktioner och Stora Tullhuset har verkligen återfått sin forna glans och kommer att glädja besökarna i minst 100 år till. 

Tanken var att Fotografiska bara skulle befinna sig i fastigheten i tio år, men de beslutade sig för att stanna kvar permanent och har helt anpassat byggnaden till verksamheten. Det fanns inledningsvis en rädsla för att besökare inte skulle hitta dit på grund av byggnadens placering och dess bullriga omgivning. Men den vackra fastigheten med den fantastiska utsikten och inbjudande interiör bevisade att det räckte gott och väl. Fotografiska har lyft området och blivit en mötesplats som visat hur man kan bidra till att forma om en stad med social hållbarhet. 

Det finns många faktorer som gör att en stad förändras över tid. Tidigare byggde vi för bilar, nu bygger vi för människor istället. Det är en total omställning. Min vision är att vi ska börja använda gatorna för att bygga boenden och få bort biltrafiken i stan alltmer.
– Fredrik Aspe