De 10 viktigaste punkterna i det reviderade energiprestandadirektivet (EPBD)

Den 7 december förhandlades energiprestandadirektivet (EPBD) färdigt i trepartssamtal med EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet. I det reviderade direktivet fastställs nya och ambitiösare krav på energiprestanda för nya och renoverade byggnader i EU och medlemsländerna uppmuntras att renovera sitt byggnadsbestånd.

Det övergripande syftet med det nya energiprestandadirektivet (EPBD) är att minska de globala koldioxidutsläppen i enlighet med Parisavtalet och 1,5- gradersmålet. Samtidigt ska EU:s energioberoende stärkas och en starkare marknad för en renare byggnadssektor skapas i EU. Det medför även att livskvaliteten för människor förbättras i deras hem och på deras arbetsplatser, samt att deras energikostnader sänks.

De 10 mest betydande punkterna i det reviderade förslaget:

1. Nollemissionbyggnader

Från och med 2030 ska alla NYA byggnader i EU vara så kallade nollemissionsbyggnader.
Definitionen av en nollemissionsbyggnad (ZEB- Zero Emission Building) är en byggnad med extremt god energiprestanda och minimalt energibehov. Energibehovet bör täckas av förnybar energiproduktion och utan koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen.

2. Nollemissionbyggnader (offentligägda byggnader)

För alla offentligägda nya byggnader gäller kravet om nollemissionsbyggnader från 2028.

3. Nollemissionbyggnader (införande)

Senast 2050 ska samtliga byggnader i Europa vara nollemissionsbyggnader.

4. Minskad primärenergianvändning för bostadshus

Alla medlemsstater får ta fram sin egna riktlinjer för att minska primärenergianvändningen för bostadshus med 16 % till 2030 och 20-22 % till 2035. Fokus ligger på bostadshusen med sämst energiprestanda.

5. Skärpning av minimistandarder för energiprestanda

För byggnader som inte är bostadshus kommer det ske en gradvis skärpning av minimistandarder för energiprestanda, vilket motsvarar den maximala mängd primärenergi som byggnader får använda per m2 Atemp och år. Skärpningen kommer att innebära att 16 procent av byggnaderna med sämst energiprestanda måste energirenoveras fram till år 2030 och 26 procent måste energirenoveras fram till år 2023.
När det gäller minimistandarder för energiprestanda (MEPS – Minimum Energy Performance Standards) är energiklassningen i Sverige graderat från A till G för byggnader. Detta definieras av byggnadens energideklaration. Fokus kommer alltså att ligga på fastigheterna med sämst energiprestanda som idag betecknas G och F.

6. Solceller och solfångare

Normen är att nya byggnader ska förberedas för att ta vara på solenergi vilket innebär att de behöver ha möjlighet att ha solceller eller solfångare på taket. För befintliga offentliga byggnader och icke-bostadshus ska solceller eller solfångare installeras gradvis från 2027 där det är tekniskt, ekonomiskt och funktionellt möjligt.

7. Primärenergianvändning (renovering och undantag)

De nationella åtgärderna måste säkerställa att minst 55 % av minskningen av primärenergianvändningen ska uppnås genom renovering av byggnaderna med sämst energiprestanda. Medlemsstaterna får undanta specifika byggnader från dessa skyldigheter. Dessa byggnader kan till exempel vara kulturhistoriska byggnader eller sommarstugor.

8. Utfasning av värmepannor

När det gäller planen att fasa ut värmepannor för fossila bränslen enades rådet och parlamentet om att i de nationella byggnadsrenoveringsplanerna inkludera en färdplan med start 2025 i syfte att fasa ut värmepannor för fossila bränslen senast 2040.

9. Energideklarationen

Energideklarationen kommer att revideras och baseras på en gemensam EU-mall med gemensamma kriterier. Detta kommer att förenkla informationen för medborgarna samt göra finansieringsbeslut för fastigheter i hela Europa enklare.

10. Nationella renoveringsplaner

Alla medlemsstater skall upprätta nationella renoveringsplaner för att undanröja de hinder som finns kvar för att initiera energirenoveringsprojekt. Detta inkluderar finansiering, utbildningar samt attraherandet av kvalificerad arbetskraft.

Vidare kommer man upprätta ett nationellt byggnadsrenoveringspass för att guida fastighetsägare i deras väg för att uppnå nollemissionsbyggnader. Och sist men inte minst ska man skapa en “energirådgivning” riktad mot husägare, små och medelstora företag för att de ska få ett dedikerat och oberoende stöd samt vägledning.

Bakgrund – EU Green Deal och Fit for 55

Den gröna given, eller “European Green Deal” som initierades 2019 omfattar flera kommande lagstiftningsförslag och strategier för att uppnå klimatneutralitet senast år 2050 i linje med de internationella åtagandena enligt Parisavtalet.

Genom att anta förordningen har EU och dess medlemsländer åtagit sig att minska nettoutsläppen av växthusgaser i EU med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Detta mål är rättsligt bindande och bygger på en konsekvensbedömning som genomförts av kommissionen.

“Fit for 55” är en samling förslag, totalt 14 stycken, som syftar till att se över och uppdatera EU-lagstiftningen och införa nya initiativ med syftet att se till att EU:s politik följer de klimatmål som rådet och Europaparlamentet enats om för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % senast 2030.

EPBD: En del av den europeiska grönva given – EU Green Deal

Byggnader står för 40 procent av den energi som används och 36 procent av de energirelaterade direkta och indirekta växthusgasutsläppen i EU. Därför ingår byggnaders energiprestanda som 1 av de 14 förslag som återfinns i “Fit for 55” och kommer från EU Green Deal.

Nästa steg

Den politiska överenskommelsen kommer att läggas fram för EU-ländernas företrädare i rådet och för parlamentet för godkännande.