Solvärmelast: del 1 | Ebab

Solvärme är ”gratisenergi” som kan vara både till för- och nackdel i byggnaden. Därför behöver man redan i tidigt skede i en byggnation ta hänsyn till hur solvärmelast påverkar. Vad är solvärmelasten för något? Gör den nytta eller skada? Och hur kan man försöka påverka den? Är detta frågor som bekymrar dig? Oroa dig inte – här besvarar vi dessa frågor.

Vad menas med solvärmelast?

Solvärmelast kallas den solvärme som passerar fönstren och bidrar till att värma upp rummet. Därför ska dimensionering av solvärmelast ske mellan vår- och höstdagjämning, då problemet med solvärme är som störst. 

Solenergitransmission delas upp i primär och sekundär strålning där den primära är den direkt transmitterade strålningen och den sekundära är den del som tillför energi till rummet genom att först absorberas i glasrutan. Den transmitterade och den absorberade strålningen blir tillsammans det vi kallar solvärmelast. Solvärmelasten ökar således med ökad fönsterarea och kan vara både positiv och negativ beroende på om vi är i behov av att värma eller kyla byggnaden.

Solvärmelast under sommar och vinter

Under vinterhalvåret uppskattas solvärmelasten eftersom det bidrar till uppvärmningen av rummet och blir på så sätt ett tillskott av ”gratisenergi”. Under sommarmånaderna blir denna ”gratisenergi” ett problem då den leder till övertemperering. Inomhusklimatet upplevs obehagligt om det inte finns tillräcklig med solavskärmning eller ett komfortkylningssystem. 

Varför bör man studera solvärmelast?

Solvärmelasten kan vara problematisk under sommarhalvåret då det kan bli väldigt varmt i både kontor och lägenheter. Genom att studera solvärmelasten vid ett tidigt skede i projekten kan fastighetsägare minska framtida klagomål gällande t.ex. övertemperering i lägenheter och lokaler.

Det finns en stor utmaning när det gäller dimensioneringen av solvärmelast i byggnader. I de fall där solinstrålningen genererar överskottsvärme till rummet kan man behöva tillföra kyla för att uppnå ett bra inomhusklimat. Att minska övertemperering genom kylning eller ökad ventilation är effektivt men det är både dyrt och energikrävande. Ett billigare och betydligt mer miljövänligt sätt är att skärma av solinstrålningen med hjälp av solavskärmning. Det går alltid att justera övertempereringen en aning med invändig solavskärmning men detta är ofta inte tillräckligt för att nå ett bra inomhusklimat. Det är mer kostnadseffektivt att ta hänsyn till solvärmelasten redan under projekteringsskedet och därmed undvika att använda kyla överhuvudtaget.

Vad behöver man ta hänsyn till vid solvärmelastberäkningar?

Vid solvärmelastberäkningar bör man bland annat ta hänsyn till balkonger, persienner och närliggande byggnader eller annan skuggande omgivning. Persienner kan placeras antingen utvändigt, mellan fönsterglasen eller invändigt på fönstren. Hur mycket av solvärmen som skärmas av, är helt beroende av placeringen vilket gör att detta är en viktig del att ta hänsyn till vid t.ex. nyproduktion. 

Hur studerar man solvärmelast?

Många i branschen studerar solvärmelast genom programvaror som IDA ICE tillsammans med Parasol eller Velux. Solvärmelasttalet beräknas i W/m² golvarea under sommarhalvåret och det är den maximala solvärmelasten under denna period man tittar på. Det man måste ta hänsyn till vid dimensionering av solavskärmning är fönsteregenskaperna tillsammans med t.ex. persiennernas egenskaper.

Fönstrens egenskaper är viktiga, här är tre parametrar som är bra att hålla kolla på:

• U-värdet- som talar om hur bra isoleringsförmåga fönstret har – här är det viktigt att notera att U-värdet gäller för hela fönstret dvs kombinationen av glas, karm och båge tillsammans.
• LT-värdet – eller dagsljustransmittans, är ett mått på den mängd dagsljus som kommer in genom fönstret och anges i procent. För bostäder ska man sträva efter ett så högt LT-värde som möjligt, särskilt om bostaden har små och få fönster. På arbetsplatser kan ett högt värde orsaka bländning när man exempelvis arbetar med datorer.
• g-värdet – Solenergitransmittans är ett mått på hur mycket av solens värme som kommer in genom fönstret. En hög soltransmittans innebär att mycket gratis solenergi kommer in i byggnaden.

I bostäder med stora glaspartier kan det vara en fördel att välja fönster med låga g-värden. Det blir mindre gratisenergi i byggnaden men i gengäld erhålls ett behagligt inomhusklimat även när solen skiner.

Persienner har också ett g-värde som man måste ta hänsyn till. Man erhåller nämligen ett totalt g-värde som kallas för g-systemvärde som är en kombination av fönstrets g-värde och persiennens g-värde. Med hjälp av det kan man beräkna hur mycket solvärme som kan skärmas av med persienner.

Vad säger solvärmelasttalet?

För gemene man kan solvärmelasttalet vara svårtolkat. Certifieringssystemet Miljöbyggnad har förenklat tolkningen genom att ange tre nivåer; guld (≤ 18 W/m²), silver (≤ 29 W/m²) och brons (≤ 38 W/m²) för bostäder (värdena skiljer sig lite för lokaler). Med dessa värden i minnet kan det vara lättare att förstå om det aktuella solvärmelasttalet är bra eller dåligt.

Behöver du hjälp med solvärmelastberäkningar, miljösamordning, energisamordning eller något annat av våra erbjudanden inom energi och miljö är du alltid välkommen att kontakta oss.