Kunskap

Energibalansberäkningar del 1

[fa icon="calendar"] 2017-10-27 10:52 / by Sandra Davidsson

 

Energibalansberäkningar del 1.jpg

Energibalansberäkningar används flitigt i dagens byggsamhälle men det är fortfarande många som frågar sig; Varför ska man genomföra en energibalansberäkning, när ska den utföras och vad är den bra till?

Här får du svar på dessa frågor och vi går även igenom vad som krävs för att genomföra bra energibalansberäkningar, vilka områden man bör lägga ner lite mer tid på vid projekteringen för att få en större säkerhetsmarginal i sina beräkningar. Ett område där det råder stor osäkerhet är kring de schabloner som används för brukarvanor. Där är det skönt att ha en marginal att ta av om verkligheten visar sig vara en annan.

Vad menas med energibehov?

När man utför energibalansberäkning får man fram byggnadens energibehov. Energibehovet för en byggnad är den totala energi som krävs för uppvärmning, ventilation, tappvarmvatten, drivel för pumpar och fläktar samt övrig fastighetsel.

Varför ska man genomföra en energibalansberäkning?
Det är viktigt att genomföra en korrekt energibalansberäkning för att säkerställa att myndighets- och beställarkrav gällande energiprestanda uppfyllts.

Det går även att använda energibalansberäkningen som ett beslutsunderlag vid bestämmande av eventuella energieffektiviserande åtgärder. För en ekonomisk utvärdering behöver man ta reda på investerings-, energi- och underhållskostnaderna för den berörda energieffektiviseringsåtgärden. När man har all ovanstående information kan man snabbt ta beslut om det är lönsamt att investera i exempelvis nya fönster, en utökad takisolering, ett nytt ventilationsaggregat eller en liten cirkulationspump.

När ska man genomföra en energibalansberäkning?

Energibalansberäkningar ska bland annat genomföras vid nybyggnation då resultatet behöver bifogas med bygglovsansökan. Kom ihåg att uppdatera energimodellen kontinuerligt vid ändringar i byggnaden – energianvändningen måste verifieras med simuleringar eller mätningar två år efter det att byggnaden tagits i bruk. Man har även stor användning av energiberäkningar inför en ombyggnation!

Står man för större renoveringar eller ombyggnationer är energibalansberäkningar
ett väldigt bra sätt att testa olika lösningar för byggnaden och utvärdera hur de olika åtgärdsförslagen påverkar byggnaden, både var och en för sig och när dom samverkar.

Vad behöver man ta hänsyn till i en energibalansberäkning?

En energibalansberäkning är en komplex studie baserad på en mängd indata som tillsammans bidrar till det slutgiltiga resultatet. Exempel på berörd indata är:

  • Materialval och konstruktion – här studeras U-värden på tak, bjälklag och fasad
  • U-, G- och LT- värden för fönster
  • Köldbryggor
  • Ventilationssystem
  • Uppvärmningssystem, vädringspåslag och VVC-förluster
  • Yttre solavskärmning
  • Brukardata

Hur kan man utföra energibalansberäkningar?

Det finns flera programvaror som kan studera en byggnads energibalans. Några exempel är programvaran IDA ICE, VIP ENERGY och PHPP. Fördelen med IDA ICE är att man kan se modellen i 3D-vy vilket förenklar och ger en bra överblick. Man kan även använda samma modell för att göra andra simuleringar kring dagsljus, termiskt klimat under sommar och vinter, värmeeffektbehovsberäkningar med mera. Fördelen med PHPP är att man snabbt kan få fram ett resultat vid ändring i konstruktionen utan att först behöva simulera. I detta program kan man också studera dagsljus och kontrollera inomhusklimatet. VIP ENERGY utgår ifrån en 2D-modell och är framtaget för att studera energibalansen i byggnaden.


Vilka ytterligare faktorer behöver man ta hänsyn till vid en energibalansberäkning och hur kan man arbeta runt felmarginalerna i schablonerna framtagna för brukarnas vanor? I Energibalansberäkningar del 2 går vi närmare in på vad som berörs i en energibalansberäkning samt vad som krävs för att nå ett bra resultat med bra säkerhet.

Guide:Energi-balansberäkningar del 2 Ladda ner guide